De första dagarna efter operationen gick Smilla på det opererade benet men nu hoppar hon omkring på tre ben. Vi vet inte om det kan vara för att hon vid tre tillfällen hunnit hoppa upp på sängen och fåtöljen. Veterinären sa att en del små hundar kan upptäcka att det går fortare att hoppa på tre ben och till slut blir det psykologiskt. Det har visserligen bara gått nio dagar sen operation och hon ska ta det lugnt i tre veckor och efter det kan vi motionera henne. När vi är ute nu så har hon så bråttom, försöker gå sakta så hon ska sätta ner benet men det är svårt för då sätter hon sig ner.
Husse tycker så synd om henne när hon måste ha tratten så vi var och köpte en uppblåsbar krage i tron att den är bättre. Hon verkar gilla den bättre men tyvärr så kommer hon åt såret och då går det ju inte. Det är bara att gilla läge med tratten.
Hon är annars pigg och glad och vill så mycket mer än hon får.
2 kommentarer:
Den där förbaskade tratten har även vi tampats med några gånger. Att höra Watson slå i alla dörrkarmar och annat är inte kul och han ser så förvånad ut när det tar emot.
Nu är han ju frisk som tur är men man vet ju aldrig när man drabbas av den där tratten.
Hoppas nu att lilla vovven snabbt blir frisk och kan springa utan tratt igen.
Kram Maggan
Jag gillar tanken med kragen men det måste se roligt ut.
Här hemma kallar vi tratten för klonken, det låter ju så när de slår i. Klonk, klonk.
Att springa på 3 ben är som du säger inget ovanligt men det brukar gå över då det kommer något väldigt väldigt spännande och de glömmer av sig och vips så kan de gå på 4 ben.
kram och jag hoppas vi träffas idag på museumet.
Skicka en kommentar